Kognitiv teori

Gestaltpsykologerna fokuserar på hur vi bygger upp de mentala strukturer eller kognitiva kartor som är förutsättning för bl språkutveckling.

Ett av de stora namnen på det här området är Jean Piaget. Han är känd för sina teorier om att barn går igenom olika utvecklingsstadier. Piaget såg kunskap som en process och intelligensutveckling är beroende av rätt slags övning vid rätt ålder.                    
                                                                                                                                                                         En annan person är Jerome Bruner som delade Piagets uppfattning om kunskap. Han ansåg också, precis som Vygotskij, att kunskapsutvecklingen innehöll dels en insamlingsdel och sedan en bearbetningsdel. Bruner beskriver tre kognitiva faser som en vuxen måste använda:

• Den inaktiva handlingsbaserade,
• Den ikoniska bildbaserade och
• Den symboliska.

Bruner menar att människan i grunden vill lära sig och till det menar han att det finns tre motiv:

• Ömsesidighet
• Nyfikenhet
• Kompetens

Bruner har också idéer som liknar KASAM-begreppet.


Ference Marton som professor emeritus vid Göteborgs Universitet utvecklade fenomenografin och hans forskargrupp införde begrepp som ytinlärning, djupinlärning och kunskapsbildning. Han såg också till att didaktik in fördes i lärarutbildningen.
Fenomenografin handlar om att arbeta med uppfattningar av något till skillnad att arbeta med uppfattningar om något.