Fenomen

I texten om Ference Marton beskrivs att han utvecklat ett område som kallas fenomenografi. Det för snabbt tankarna till ordet fenomenologi. Simone de Beauvoir gjorde en fenomenologisk av kvinnan i Det andra könet. Det innebar att hon tittade på fenomenet kvinna ur så många perspektiv som möjligt. Det visar att orden fenomenografi och fenomenologi hänger ihop. Båda handlar om att vidga sina perspektiv och ta sig an ett stoff fördomsfritt.


Jag undrar hur ett sådant genomförande ser ut i skolan. Vad ska jag som lärare göra?


Jag börjar tänka på stycket om Jerome Bruners tankar och frågar mig hur det ska gå till: " Barnens eget intresse måste därför vara den centrala drivkraften i allt lärande." Ibland möter jag elever som har svårt eller är ovilliga att plocka fram en drivkraft. En gång lät det så här när jag frågade en elev varför hen valt kursen Rörligbild A i sitt individuella val: "Jag behövde få ihop tillräckligt med poäng." Hur kan jag och eleven lösa en sådan situation? Vilka frågor ska jag ställa för att eleven ska kunna hitta ett nytt svar på vad som driver henom?

Kognitiv teori

Gestaltpsykologerna fokuserar på hur vi bygger upp de mentala strukturer eller kognitiva kartor som är förutsättning för bl språkutveckling.

Ett av de stora namnen på det här området är Jean Piaget. Han är känd för sina teorier om att barn går igenom olika utvecklingsstadier. Piaget såg kunskap som en process och intelligensutveckling är beroende av rätt slags övning vid rätt ålder.                    
                                                                                                                                                                         En annan person är Jerome Bruner som delade Piagets uppfattning om kunskap. Han ansåg också, precis som Vygotskij, att kunskapsutvecklingen innehöll dels en insamlingsdel och sedan en bearbetningsdel. Bruner beskriver tre kognitiva faser som en vuxen måste använda:

• Den inaktiva handlingsbaserade,
• Den ikoniska bildbaserade och
• Den symboliska.

Bruner menar att människan i grunden vill lära sig och till det menar han att det finns tre motiv:

• Ömsesidighet
• Nyfikenhet
• Kompetens

Bruner har också idéer som liknar KASAM-begreppet.


Ference Marton som professor emeritus vid Göteborgs Universitet utvecklade fenomenografin och hans forskargrupp införde begrepp som ytinlärning, djupinlärning och kunskapsbildning. Han såg också till att didaktik in fördes i lärarutbildningen.
Fenomenografin handlar om att arbeta med uppfattningar av något till skillnad att arbeta med uppfattningar om något.