YouTube

	1. Vad tycker du om YouTube?
	2. Vad tror du man kan använda videotjänster som t ex YouTube till  inom din profession?
	3. Hur skulle du kunna använda YouTube i ditt (framtida) yrke? Varför inte?

Jag tycker YouTube är bra för att jag fritt kan se alla möjlig filmer och hitta filmer att använda i undervisning men även för att själv ladda upp filmer riktade till elever och andra intresserade. Det tog ett tag innan jag förstod hur allt fungerade och att det inte gick att ladda upp flash-filmer. Här är ett exempel på film jag gjort till elever som inte hade möjlighet att använda datorer i bildundervisningen i skolan. Jag tycker det är praktiskt att lagra dela filmerna där. Sen lägger jag upp länkar till filmerna i min blogg och på min hemsida.

Onlinebildredigering pixlr.com

Det här är youtube-klipp som på ett tydligt sätt illustrerar (det aristoteliska) dramats uppbyggnad som användare Jason275 bidragit med.

Battle at Krueger

Har ni andra något annat tips på hur ni använder YouTube i undervisningen? Har ni stött på några problem?

Dela bilder

En bilddelningstjänst heter flickr. För att använda den måste du ha ett yahoo-ID, men det går också bra att logga in med sitt Google- eller Facebook-konto. Når du lagt upp bilder på flickr kan andra se dina bilder och du kan välja om du vill tillåta andra att använda dina bilder eller inte.

Att söka bilder på flickr.

Min flickr-sida.

Jag känner mig osäker på om jag kommer fortsätta använda flickr just nu, jag laddar hellre upp bilder i min blogg. Men i mitt yrke så skulle jag och mina elever ha ett projekt där vi ska bidra med bilder till den gemensamma bildbanken efter olika teman som vi kommer fram till.


Den här bilden kommer från Creative Tools, som tillåter andra att dela med sig av bilden så länge de talar om källan: http://www.flickr.com/photos/creative_tools/

Kom gärna med tips och input på hur ni använt flickr eller liknande tjänster!

Dela dokument

	1. Vad tyckte du om Google Docs?
	2. Var det lätt eller krångligt att skapa och publicera ett delat dokument?
	3. Vad tror du om detta som ett sätt att samarbeta kring dokument? Fördelar/nackdelar?
	4. Vilka risker ser du med att dela och lagra dokument på Internet?

För att dela dokument har jag tidigare använt mig av Google Docs. Det har särskilt varit framgångsrikt i min förening när vi är flera som ska redigera ett stort dokument. Det är väldigt praktiskt. Det har ju varit en stor fördel. Nackdelen är väl att alla måste skaffa ett Google-konto. En nackdel jag upptäckte efter att ha publicerat dokumentet på webben var att layouten blev annorlunda. jag trodde publiceringen skulle likna den när man gör om ett textdokument till pdf - att dokumentet scannas av.

Säkerheten kring dokumenten är helt oklar för mig. Kan en flink hackare kapa dokumenten? Eller krypteras dokumentet automatiskt? Fast någon skulle ju kunna bryta sig in i någons konto. Går det att ha extra lösenord till sina dokument?

Eftersom jag testat Google Docs förut så har jag skapat ett konto på zoho.se. Det var väldigt enkelt att registrera ett konto och det gick snabbt att komma igång. För mig gick det att gissa mig fram. Det fungerade bra på iPhone också, men med vissa begränsningar.

Vill man ha ett vanligt offline-ordbehandlingsprogram hittar du det på openoffice.org. Det är gratis och strukturen är som gamla layouten på Word. Sen får man mejla eller dela dokumenten i en gemensam onlinelagring i molnet.

Mitt första Google-docs-dokument som jag skapat och delat på egen hand är en intervju med tre personer via Google-docs om Google-docs. Under intervjun upptäckte två av deltagarna att de kunde vara inne och redigera samtidigt. Då fick den andra personens text en annan färg och båda började inse fler poänger med just Google-docs.

Vad är RSS?

RSS står för Really Simple Syndication eller Rich Site Summary och är ett verktyg för att hålla dig uppdaterad när det händer något nytt på en hemsida, t ex att det kommer nya nyheter på en nyhetssida eller ett nytt inlägg i en blogg. I Blogger finns en funktion för att prenumerera på andra bloggar, men det finns andra verktyg för att få RSS-flöden alla typer av hemsidor.

En gång testade jag en i webbläsaren inbyggd rss-läsare, men då tyckte jag att jag kan väl gå till hemsidorna direkt och kolla det jag vill kolla. Därmed slutade jag använda den. Jag kan tänka mig att om man har flera olika saker som man verkligen vill följa så är det nog bekvämt att samla dem på ett ställe.

Jag ska testa google reader och om jag tycker att den är smidig och är lätthanterlig kommer jag nog fortsätta använda den, men det hänger också på vilket behov jag upp lever att jag har av att få rapporter om förändringar på hemsidor. Hittills har jag tänkt jag kollar när jag kollar och inte brytt mig så mycket. Jag följer nyheter genom papperstidningar eller via radio. Så vi får se hur det blir i framtiden. Kanske hittar jag olika hemsidor inom kulturområdet som jag tycker är vettiga att följa för mitt yrkes skull så kanske jag fortsätter använda RSS-verktyget.

Varför en blogg?

Jag tror det främsta användningsområdet för bloggar är att dela med sig av sina tankar. Meningen är att synas och presentera en viss bild av sig själv eller något man håller på med, visa något som kan vara nyheter för någon annan.
Bloggen går att använda som en enklare hemsida och numera kan ha flera sidor i sin Blogger blogg. Jag har t ex lagt till en länksida.

Fördelarna med det här bloggverktyget som jag ser det är att det är gratis, det är lätt att lära sig, det ser snyggt ut och allt sker och sparas online. Det är också bra att jag kan välja om jag vill ha reklam på bloggen. Nackdelarna med verktyget är digitalt och internetbundet vilket innebär att det krävs att jag har en internetuppkopplad dator såväl för att för att jobba med bloggen och för att andra ska se bloggen måste de ha en internetuppkopplad dator. Det är samtidigt en fördel för det innebär att bloggen är åtkomlig för alla som har tillgång till internet och dator, surfplatta eller smartmobil. Nu har jag svårt att se nackdelar men före jag startade min första blogg trodde jag att det skulle vara för självutlämnande och krångligt, men krångligt var det inte och gränserna om mitt privata sätter jag. En sista nackdel är att jag har ingen aning om hur säker informationslagring en blogg är, så vissa texter om bilder och annat som man vill spara måste man nog helt enkelt spara på fler ställen.

Utöver Blogger har jag testat att lägga in en blogg i en an mina hemsidor som jag gjort i weebly.com

Jag tror jag kommer fortsätta använda bloggar i framtiden. Tidigare har jag använt blogger för processkrivning inför en uppsats, eller som offentligt anteckningsblock för att skriva om kurslitteratur eller kursmoment och nyligen startade jag en mobil bildblogg där jag reflekterar med bilder.

I skolan tycker jag att bloggar skulle kunna fungera som digitala portfolio. Den skulle också kunna vara min digitala kommunikationskanal utåt till elever och föräldrar.

Lästips:

Läroverktyg

Lärstilsteorier

David kolb har formulerat en teori kringlärstilar här är två exempel:

Min lärstil
David Kolb-diagram

Howard Gardners intelligenser

Intelligenser:

• Spatial intelligens - förmågan att på ett visuellt sätt kunna uppfatta världen korrekt, bra lokalsinne, lätt för att läsa kartor och diagram, förstå abstrakta figurer.
• Lingvistisk (språklig) intelligens - förmågan att tala, läsa och formulera sig väl, bra på att övertyga andra (retorik), lösa korsord, berätta en historia och lära sig nya språk.
• Logisk matematisk intelligens - förmåga att förstå och använda logiska stukturer och se samband, lösa matematiska problem, analysera och beräkna.
• Taktil-Kinestetisk (kroppslig) intelligens - förmåga att använda och uttrycka sig med kroppen, bra på att dansa, idrotta och skapa med händerna.
• Audativ (musikalisk) intelligens - förmågan att musikaliskt uppfatta olika toner och rytmer, bra på att tolka, utöva och skapa musik.
• Interpersonell (social) intelligens - förmågan att kunna förstå och lyssna på andra människor, bra på att samarbeta, känna empati, avläsa ansiktsuttryck, gester, känslor och röstlägen hos andra.
• Intrapersonell (reflekterande) intelligens - förmågan att förstå sig själv, bra på att vara ensam, göra själviakttagelser och förstå sina svagheter och styrkor.
• Ekologisk (natur) intelligens - förmågan att se sammanhang och bli ett med naturen, bra på att handskas med djur och "gröna fingrar.
• Existensiell intelligens - förmåga att se existentiella sammanhang, ett medfött intresse för livsfrågor och andlighet, bra på att meditera, nå flow-tillstånd.

Bedömning och strukturering

Kopia ur kurslitteraturen för mitt minne

En utveckling och översättning av Blooms taxonomi för lärande och kognitiv kapacitet.
En översättning av begreppen i den (nya) kognitiva dimensionen ger nerifrån och upp:
Minnas – Den studerande kan memorera och återge fakta.
Förstå – Den studerande kan använda och resonera kring fakta samt förstå relationer och samband.
Tillämpa – Den studerande har omvandlat kunskaperna till generella principer och kan tillämpa kunskaperna på nya ämnesområden.
Analysera – Den studerande kan analysera fram beståndsdelar ur en helhet, dissekera ett fall, organisera och se mönster.
Värdera – Den studerande kan bedöma, se konsekvenser samt utvärdera idéer, metoder och lösningar.
Skapa – Den studerande kan samordna, dra slutsatser och skapa något eget.

Förkortningen SOLO står för:

S - Structure of
O - the Observed
L - Learning
O - Outcome

Nivå 1: Återger strödda fakta som ej har med frågan att göra.
Nivå 2: Fokuserar på relevant område och arbetar med en aspekt.
Nivå 3: Återger fler och mer relevanta fakta men integrerar dem inte i ett sammanhang.
Nivå 4: Integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur och ett sammanhang.
Nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.

Mulitmodalt lärande

Alla ses som teckenproducenter. Tecken kan produceras genom olika modaliteter.
Meningsskapande är det centrala i teckenproduktionen.

Jag fastnade för det här citatet: "We need to learn our students how to read words, images, sounds, video and interaktion simultaneously" för det är precis vad jag tror behövs, för det upptäckte jag själv när jag insåg att jag helt saknade verktyg för att analysera rörlig bild. Stillbilder är jag van vid men röliga? Som dessutom innehåller flera typer av ljudspår. Exakt just så ter sig ju världen här i väst, därför tycker jag det är självklart att lära sig för att kunna handera sin omvärld.

Kreativitet behövs för att möta framtiden. Vad händer om vi skakar om utbildningshegemonin?

Kollaborativt lärande

Har det sociokulturella kunskapssynsättet som utgångspunkt. Det är ett annat sätt att se på lärande än att kunskap traderas/överförs från en lärare till en klass. Kunskapen byggs i mötet med andra och i berättelsen. Även om uppgifter utförs individuellt så krävs återkoppling från klasskamrater för att individen ska göra framsteg.

Connectivism


Genom det här sättet att se kommer lärarrollen i en helt ny dager. Jag föreställer mig att det här är ett mer aktivt lärande som därigenom blir mer bestående och meningsfullt. I min lärarutbildning har vi blandat av traderande och undersökande förhållningssätt till det vi ska lära oss. Jag ska efterfråga mer aktivt lärande i min utbildning.

Hur ser lärarens förberedelser ut inför en lektion?

Fenomen

I texten om Ference Marton beskrivs att han utvecklat ett område som kallas fenomenografi. Det för snabbt tankarna till ordet fenomenologi. Simone de Beauvoir gjorde en fenomenologisk av kvinnan i Det andra könet. Det innebar att hon tittade på fenomenet kvinna ur så många perspektiv som möjligt. Det visar att orden fenomenografi och fenomenologi hänger ihop. Båda handlar om att vidga sina perspektiv och ta sig an ett stoff fördomsfritt.


Jag undrar hur ett sådant genomförande ser ut i skolan. Vad ska jag som lärare göra?


Jag börjar tänka på stycket om Jerome Bruners tankar och frågar mig hur det ska gå till: " Barnens eget intresse måste därför vara den centrala drivkraften i allt lärande." Ibland möter jag elever som har svårt eller är ovilliga att plocka fram en drivkraft. En gång lät det så här när jag frågade en elev varför hen valt kursen Rörligbild A i sitt individuella val: "Jag behövde få ihop tillräckligt med poäng." Hur kan jag och eleven lösa en sådan situation? Vilka frågor ska jag ställa för att eleven ska kunna hitta ett nytt svar på vad som driver henom?

Kognitiv teori

Gestaltpsykologerna fokuserar på hur vi bygger upp de mentala strukturer eller kognitiva kartor som är förutsättning för bl språkutveckling.

Ett av de stora namnen på det här området är Jean Piaget. Han är känd för sina teorier om att barn går igenom olika utvecklingsstadier. Piaget såg kunskap som en process och intelligensutveckling är beroende av rätt slags övning vid rätt ålder.                    
                                                                                                                                                                         En annan person är Jerome Bruner som delade Piagets uppfattning om kunskap. Han ansåg också, precis som Vygotskij, att kunskapsutvecklingen innehöll dels en insamlingsdel och sedan en bearbetningsdel. Bruner beskriver tre kognitiva faser som en vuxen måste använda:

• Den inaktiva handlingsbaserade,
• Den ikoniska bildbaserade och
• Den symboliska.

Bruner menar att människan i grunden vill lära sig och till det menar han att det finns tre motiv:

• Ömsesidighet
• Nyfikenhet
• Kompetens

Bruner har också idéer som liknar KASAM-begreppet.


Ference Marton som professor emeritus vid Göteborgs Universitet utvecklade fenomenografin och hans forskargrupp införde begrepp som ytinlärning, djupinlärning och kunskapsbildning. Han såg också till att didaktik in fördes i lärarutbildningen.
Fenomenografin handlar om att arbeta med uppfattningar av något till skillnad att arbeta med uppfattningar om något.

Uppmuntran

Bill Ayers: The call to teach

Sociokulturell teori

I en sociokulturell syn på lärande gruppen och samspelet mellan gruppmedlemmarna viktiga delar. Synen på individen kan upplevas reducerande för att den bara syns i relation till andra, men samtidigt tycker jag att det är befriande att inte behöva tänka var är mitt "egentliga" jag utan inse att i olika situationer agerar jag olika, men jag är alltid jag.

I Sverige är Roger Säljö, som är professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, en av de främsta förespråkarna för den sociokulturella teorin, men han är förståss inte den enda. I sin bok Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv förklarar han begreppet med att kunskap skapas i samspel mellan människor sedan bär den enskilda människan med sig kunskapen och den utvecklas i nästa möte med nya människor. Så som Säljö förstår kunskap så är den inte resultatet av hjärnan som företeelse.

Vygotskijs tankar om barn och lärande kallar vi idag också för sociokulturella. Vygotskij beskriver ett liknande förlopp som Säljö, men i Vygotskijs beskrivning blir det tydligt hur viktig reflektion över vad vi gjort är för lärandet. Den proximala utvecklingszonen är den situation då barnet tänjer sina gränser för vad det kan och därmed utvecklar ny kunskap. I sådana situationer menar Vygotskij att den vuxna pedagogen har en viktig roll i barnets utvecklig. Pedagogen ska agera handledare och mer kompetent men inte ge några svar utan resonera tillsammans med barnet för att hjälpa barnet vidare i sina tankar och då kanske upptäcka något nytt som den vuxna inte kunde förutse.

Tips på fortsatt läsning:
Angles on learning
Learning-Theories.com

IKT - Digital pionjär

Prolog
Jag är född i mitten av 80-talet. Till min trettonårsdag önskade jag mig internet. Några år tidigare hade min familj skaffat en dator. I klassrummet jag hade från årskurs fyra till fem hade vi fyra datorer som kunde hissas ned från taket, utöver de datorer som fanns att tillgå i grupprummet som fanns i anslutning till klassrummet. Jag och två klasskamrater fick dessutom gå en extra kurs i datoranvändning efter skolan. Vi förstod att det här tillhörde framtiden. Det kom bland annat ett gäng japaner på besök för att titta på datorhissarna och vår klasslärare intervjuades om sina pedagogiska tankar kring datorer i undervisningen.


När jag var fjorton fick jag min första mobil för jag skulle resa mycket på egen hand den sommaren. Jag började gråta, min första tanke om mobilen var att det var lite som att få en elektronisk fotboja. Mamma hade familjens första mobil. Den var stor som en vanlig stationär telefon... Idag är det jag som har det första mobilnumret som mamma fick en gång. 


Å ena sidan låter jag teknikfrämjande å andra sidan tycks jag teknikfientlig, men jag skulle säga att jag är väldigt intresserad av teknik. Särskilt när jag fått argumenten ur ett jag perspektiv och så tror jag lärandet går till för många: "Vad har jag för nytta av det här?". Vissa är nyfikna av sig i grunden och vill lära sig innan de vet vad för nytt de har av det de lärt sig och så var mitt förhållningssätt till Internet och även till den födelsedagen jag önskade mig en scanner. 


Samtidigt har jag haft en ekonomisktpraktiskt förhållningssätt till vissa tekniska apparater: Varför köpa nytt när det gamla fungerar? Ja varför ska man det? Tänk på miljön? Vad blir det egentligen av allt teknikskrot? Samtidigt kan det förhållningssättet fördröja den tekniska kompetensens utveckling.

Tankar idag
Så förra våren när jag såg att tolvåringarna på den skola jag gjorde VFU på inte kunde slita sig från sina smartmobiltelefoner blev jag nyfiken. När jag senare på hösten sett att det lanserats en Daisy-app för iPhone bestämde jag mig.

Nu har jag nyligen avslutat ännu en VFU-period fast på en gymnasieskola. Där var det många eelver som inte kunde slita sig från sina smartmobiler. Deras största sysselsättning var mest att fejsbooka, så jag hade lite iPhone-kunskap med dem för att locka dem att utforska smarttelefonens möjligheter noggrannare.

Så som den här kursen är uppbyggd har jag funderingar på att vissa delar av min undervisningen skulle kunna vara uppbyggd. För min förra VFU gjorde jag en hemsida med beskrivningar om hur eleverna skulle kunna lära sig digital bildhantering på egen hand bara de kunde få tillgång till en internetuppkopplad dator, eftersom det inte fanns någon möjlighet på skolan.

Inom mitt framtida yrke är det nödvändigt att ha hög digital kompetens och kunna använda olika IKT-stöd, fast det skulle ju också vara möjligt att genomföra arbetet helt analogt. IKT och digital kompetens har enligt min uppfattning blivit något som ska ingå i allmänbildningen.

IKT

Härmed börjar jag min IKT-utbildning. Det här första inlägget skickar jag via Bloggers iPhone-app, som jag för övrigt kan rekommendera. Den är väldigt begränsad men väldigt enkel och smidig. Det här bloggen görs bara med hjälp av appen och iPhone-kameran: http:\\daisyochpaula.blogspot.com

Första inlägget

Första texten....